I vanliga fall görs ju budgetar för att få koll på utgifterna och för att allt som oftast skära i dessa. Jag har enda sedan studietiden haft problem med att känna mig helt tillfreds med hur jag spenderar mina pengar. Jag tycker det är viktigt att ha en hög andel av disponibel inkomst som går till sparande men det ska inte gå till överdrifter. Något står inte helt rätt till när svångremmen dras åt innan det har gått två veckor sedan lön. För att få lite mer struktur och skapa utrymmen har jag och Johanna skapad en hushållsbudget i Excel. Nu förs utgifter in löpande och de olika budgetposterna har fått takvärden som helst inte ska spräckas. Skillnaden mot förut är att jag rent psykologisk har skapat ett större utrymme för tex luncher och biobesök i höstrusket under posten Nöjen.
Budgeten är en vinnare och vi kommer i slutändan spara mer, stressa mindre och njuta av en latte på söder utan att fundera på att den kostar hutlösa 45 kr...
Monday, September 30, 2013
Wednesday, September 25, 2013
Vargen kommer vargen kommer
Det var ju ett tag sedan som jag slog på domedagstrumman och det har onekligen lugnat ner sig lite på den finansiella marknaden den senaste tiden. Bostadspriserna tuffar på uppåt och arbetslösheten ser ut att sjunka tillbaka något i Europa. Men lugn bara lugn, det kommer komma en till kris relativt snart, kanske inte i år och kanske inte nästa år heller men för eller senare så kommer den. Världsekonomin är fortfarande skör vilket bland annat Feds besked att fortsätta med stödköpen av statsobligationer på 85 miljarder kr i veckan pekar på. Ingen vet riktigt vad det här kommer att sluta men någon gång måste skulderna betalas tillbaka. Ingenting är gratis och ingenting varar för evigt även om vissa bostadsrättsägare i Stockholm vill tro det.
Thursday, September 19, 2013
Trotjänaren gav upp idag
Mellandagsrea 2007, jag ska snart åka iväg till Kanada för utbytestermin och är ute efter en bärbar dator. Till slut faller valet på en svart Acer G6020 den kostar 11 000 kr och jag är sjukt nöjd. Den följde sedan med till Kanada, den följde med till Göteborg och den följde med till Bryssel. Otaliga timmar film och hundratals timmars med skrivande har det blivit framför den 15 tums stora skärmen.
Nu är den nött, den är sprucken lite här och där och den var det sista året extremt trött. Igår startade den till slut inte, efter 6 år var det dags att lämna in. Som tur såg jag slutet komma och gjorde en backup för några veckor sedan.
Nu är den nött, den är sprucken lite här och där och den var det sista året extremt trött. Igår startade den till slut inte, efter 6 år var det dags att lämna in. Som tur såg jag slutet komma och gjorde en backup för några veckor sedan.
Thursday, September 12, 2013
Sverige blir kallt
För 10 år sedan var jag au-pair i London. Det var en varm höst kommer jag ihåg, lite som svensk sensommar. EMU valkampanjen pågick för fullt hemma i Sverige, det kändes avlägset, jag hade tankarna på annat. Nytt land, ny stad och nytt umgänge.
Den 10e september läser jag på Aftonbladet att Anna Lindh har blivit knivskuren utanför NK i Stockholm. De första rapporterna gör gällande att det är allvarligt men att hon kommer att klara sig. Det som pågår hemma känns nu helt närvarande. Det är med oro som jag går och lägger mig den kvällen. Morgonen därpå läser jag att Anna Lindh avlidit av sina skador. Världen stannar upp, jag blir kall, det blir plötsligt vinter inombords. En av de allra främsta svenska politikerna är död och historien tar sig en annan vändning.
Valåret 2006 ställs en trött Göran Persson mot en energisk Frederik Reinfeldt och den nybildade Alliansen. Socialdemokraterna förlorar valet och en borgerlig regeringsepok inleds. Om morden inte inträffat hade det kunnat sett annorlunda ut. Anna Lindh hade tagit över efter Göran Persson och Sverige hade med största sannolikt fått sin första kvinnliga statsminister. En statsminister som hade stått upp för solidariska värderingar och som hade kunnat vara en stark och fri röst in den internationella debatten.
Nu blev det inte så, Sverige är idag ett kallare land än för 10 år sedan och saknaden efter Anna Lindh i politiken är fortfarande stor.
Den 10e september läser jag på Aftonbladet att Anna Lindh har blivit knivskuren utanför NK i Stockholm. De första rapporterna gör gällande att det är allvarligt men att hon kommer att klara sig. Det som pågår hemma känns nu helt närvarande. Det är med oro som jag går och lägger mig den kvällen. Morgonen därpå läser jag att Anna Lindh avlidit av sina skador. Världen stannar upp, jag blir kall, det blir plötsligt vinter inombords. En av de allra främsta svenska politikerna är död och historien tar sig en annan vändning.
Valåret 2006 ställs en trött Göran Persson mot en energisk Frederik Reinfeldt och den nybildade Alliansen. Socialdemokraterna förlorar valet och en borgerlig regeringsepok inleds. Om morden inte inträffat hade det kunnat sett annorlunda ut. Anna Lindh hade tagit över efter Göran Persson och Sverige hade med största sannolikt fått sin första kvinnliga statsminister. En statsminister som hade stått upp för solidariska värderingar och som hade kunnat vara en stark och fri röst in den internationella debatten.
Nu blev det inte så, Sverige är idag ett kallare land än för 10 år sedan och saknaden efter Anna Lindh i politiken är fortfarande stor.
Subscribe to:
Posts (Atom)